Lady Sail och St Barth 2009

Årets upplaga av Lady Sail hade lockat hela 8 båtar att delta, det största startfältet i tävlingssammanhang hittills i år. Inför helgen hade vädergudarna lovat lagom med vind från syd och mycket solsken

Av; Linda Holmgren 2009-08-10

 

Årets upplaga av Lady Sail hade lockat hela 8 båtar att delta, det största startfältet i tävlingssammanhang hittills i år.

 

Inför helgen hade vädergudarna lovat lagom med vind från syd och mycket solsken, med temperaturer omkring och kanske över 25-graders strecket. Detta löfte infriades dock inte i tid till starten kl. 11 på lördagen, då dimman låg tät över Haraholmen. Tävlingsledare Tomas Nilsson beslutade därför att skjuta upp starten tills sikten och förutsättningarna var bättre, vilka de blev 1,5 timme senare. Det var ett taggat startfält med damer som tog plats vid rodren och förpassade sina gubbar ner i ruffen. En av startfältets 8 båtar hade dock enbart kvinnor ombord, Capital som seglades av Karin Efverström och Eva Westerberg Bergström.

 

För en nybörjare som mig så kändes det som ett riktigt äventyr och det var med brinnande iver som jag försökte minnas allt som jag fått lära mig om hur man kryssar, hur man slår och hur viktigt det är att ”hålla koll” på tellisarna. Det var båtägaren Tomas, tillika min partner, som skötte allt från att visa färdriktningen till att sköta seglen, men det var jag som höll i rodret. Eller, rättare sagt, jag klamrade mig fast vid det och tog min uppgift på fullaste allvar under de knappa tre timmar som segelturen varade.

 

 

När vi så slutligen la till vid kajen på Sandholmen, så gjorde jag det med ett fånigt leende och drömmande blick. Jag kan inte annat än hålla med alla inbitna och erfarna skeppare, det är något speciellt med att befinna sig på en segelbåt på öppet hav. Med skummande vatten kring fören och vind i både hår och segel…. Underbart, är ordet!

 

Tävlingens huvudsyfte är inte enbart att vinna, utan att ha trevligt på vägen till en eventuell seger. Och trevligt verkade de flesta att ha, för i klubbstugan ordnades det senare på kvällen kräftskiva. Vi var många som satte oss till bords, inte enbart tävlande utan barn och vuxna i alla åldrar med seglingen gemensamt. Ulla med flera hade ordnat så fint med långbord och en liten tävling/ lek innan. I samband med middagen så avslöjades tävlingsresultatet och pokaler delades ut till de 3 snabbaste båtarna.

 

Vinnaren av 2009 års Lady Sail blev Scum med skepparen Maggan Nyström och på andra plats kom Festina med Eva vid rodret. Men alla deltagande fick priser och det märktes att det sponsrade prisbordet var till enbart ”ladies”, då vinsterna bestod i diverse skönhetsprodukter, väskor och liknande. Uppskattat!

 

 

Jag kom visserligen på 3:e plats, men imponerades mest av fältets yngsta deltagare. 17-åriga Malin Bergström deltog med pappa Jörgen som gast och kom på en hedrande 5.e plats med sin alldeles egna stortriss Våga.

 

Festligheterna fortsatte sedermera en bra bit in på natten medan ett mysigt kvällsmörker sänkte sig utanför stugknuten. Ordförande Lysholm var på plats med hustru och gitarr, vilket resulterade i en uppskattad allsång. Det blev både Taube, Gärdestad och lite annat smått och gott. Snapsvisorna sjöng vi ju tidigare, till maten….

 

Jag orkade till klockan hade passerat midnatt, men dagens äventyr och all den goda maten, gjorde sitt. Trött, men glad, lämnade jag de entusiaster som fortfarande snackade båtar och segling och kröp till kojs på Vildvittra. Till ett rogivande kluckande runt kölen, somnade jag in och i drömmen seglade jag vidare på de vida haven….